Vårt solsystem
Vårt solsystem
Solsystemet är ett system av planeter som cirkulerar kring solen som befinner sig i mitten. Enligt beräkningar ska vårt solsystem ha kommit till när ett gas- och stoftmoln kollapsade för cirka 4,5 miljarder år sedan. Trots sin ålder var det först på 1500-talet som man började utveckla den bild av solsystemet som man har idag och dessutom inledde den forskning som ligger till grund för upptäckterna av fler och fler planeter. Copernicus, Galilei och Newton är några av de stora astronomerna av vår tid som bidragit till stora upptäckter av rymden och inom astronomin. Rymdforskningen har naturligtvis även varit mycket beroende av teknik och allteftersom vi människor blivit mer och mer tekniskt avancerade har även upptäckterna av planeter och andra himlakroppar ökat.
Solsystemets upplägg
Solsystemet består alltså av åtta planeter som alla kretsar kring en gemensam nämnare – solen. Varje planet rör sig i en egen omloppsbana runt denna sol och befinner sig alltså på olika långt avstånd från dess mittpunkt. Solsystemet delas dessutom upp i det inre och det yttre solsystemet, som båda två består av fyra planeter var. I det inre systemet ingår Mars, Venus, Merkurius och dessutom vår egen planet jorden eller Tellus som den egentligen heter. I den yttre delen av solsystemet finns Jupiter, Uranus, Saturnus och slutligen Neptunus.
Även om alla dessa himlakroppar klassas som planeter skiljer de sig åt på flera olika sätt. En av de största skillnaderna ligger i de material som de olika planeterna är uppbyggda av. Även här följer planeterna i det inre och det yttre solsystemet varandra åt. De inre planeterna som befinner sig närmast solen består till största delen av material som har hög smältpunkt, såsom stenaktiga material, metaller och silikater. Dessa planeter kallas passande nog också för stenplaneterna. De fyra yttre planeterna kallas gasjättar och deras beståndsdelar klarar sig bättre på större avstånd från solen. Dessa planeter är uppbyggda av gaser, såsom helium och väte. Dessutom har några också stora andelar is. Ibland förespråkas det till och med att de mer korrekt borde kalla dem för isjättar.
